Min välsignelse blev en förbannelse.

Sluter mina ögon, ljuset kommer mot mig.
Allt blir så lungt och tyst du måste tro mig.
Det är mina tankar som jag dränker i bläck.
Resan jag ska ta blir en enkelbiljett.
All smärta, det finns för många minnen här.
Fattar ingenting, du var min tvillingsjäl.
Allt som vi byggt upp, det ba ramlar ihop.
Och vi två som skulle bli gamla ihop.
Jag var så sjukt kär, hur kan det sluta såhär?
Vänd dig till gud och tänd ett ljus för min själ.
Jag var din man, som älskar dig till döds.
Hoppas du finner tröst.
Det kan inte va sant, tårarna bara rinner.
Kom ihåg mig min vän för jag är borta med vinden.
Du fanns i min kropp, du var som blod för mig.
Det finns inget hopp, mitt hjärta slog för dig.





Jag lämnar ingenting, inget halvdant brev.
MItt bevis till dig, en uppskuren handled.
Du gav upp, ba kasta in din handduk.
Jag stog kvar och kämpade tills kampen var helt slut.
Jag ramla baklänges med huvudet under vattnet, kan inte andas
Nån har stulit den skatten.
Du var min ängel tills lusten förvandlades.
Hur kan du göra så, du var luften jag andades.
Vi kan spela hårda men är kycklingar i själen, du tog allt från mig.
Jag var lyckligaste i världen.
Jag hade allt man kunde drömma om, allt.
Du gick från en healande hand till en näve salt.
Över mina sår, jag bara låg och tog emot.
Jag har tänkt en hel del, det här är inget tonårshot.
Det är allvar, det syns på en annan scen.
Min välsignelse blev en förbannelse.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback