Begravning.
Lite över 1år.
Nu var det 1 vecka sen jag skrev, inte bra inte men ibland blir det så. Det beror mycket på jobbet, inte för att jag försöker skylla ifrån mig men när man jobbar som jag gör så blir man väldigt trött i både kroppen och psyket. Men sen är det också så att det har inte hänt så mycket roligt, och jag känner att jag vill skriva för att jag tycker det är kul och för att jag har någonting roligt att skriva om. Inte bara för skrivandets skull.
Det som har varit det mest stora som har hänt är väll att jag och R har nu varit tillsammans i över 1år. Vi firade 1år den 21, men eftersom jag jobbade kväll då så kunde vi inte göra så mycket. Men vi ska fira det nu i efterhand :) Men vad vi ska göra återstår att se.
Kände att jag bara ville komma in och skriva ett litet inlägg i alla fall så ni vet om att jag fortfarande lever och mår hyffsat bra. Är dock lite orolig över operationen som är om ungefär 2 veckor, men det ska nog gå bra. Kirurgen vet nog vad han håller på med. Men det är klart, orolig är man! Nä, nu ska jag gå och sova. Godnatt!
Min ängel jag har i hjärtat.
Idag har det gått ett helt år sen du lämnade oss. Kvar står vi och kämpar, kämpar så det gör ont. Känslorna finns fortfarande och gör sig påminnda, det gör fortfarande otroligt ont. Nästan för ont. Om jag ändå kunnde spola tillbaka tiden. Om jag bara kunde få känna din doft och höra din skratt en sista gång, eller se ditt fina leende. Jag saknar dig så mycket, jag kan nog inte ens beskriva hur mycket. Jag vet att alla förr eller senare försvinner, men du fick bara inte. Du var min farmor och du skulle alltid finnas, jag skulle alltid kunna krama, pussa och berätta för dig hur mycket jag älskar dig. Jag hade bestämmt det, du ska vara här med mig. Jag behöver dig fortfarande. Trots att det har gått ett helt år, ett helt skit år så rinner det fortfarande tårar ner för min kind. Det är så overkligt, du är ju en Lindholmare, du skulle klara detta. Men jag är stolt över dig farmor, otroligt stolt över hur länge du orkade kämpa, hur länge du orkade le fast din själ kved av smärta. Jag är stolt över att du fortfarande orkade bry dig om alla mina små problem medan du hade känslan av att du bar världen på dina axlar. Jag älskar dig så otroligt mycker farmor, och jag kommer alltid göra det. Tatueringen är snart där, vet nu exakt hur den ska vara. Och jag ber till gud att det ska svida lika mycket i mitt skinn som det gjorde i mitt hjärta den dagen du tog ditt sista andetag. Jag älskar dig farmor. Per aspera ad astra.
Som ett brev till dig.
Jag skulle kunna sitta här och skriva en hel novell om hur mycker jag saknar dig och hur ont det gör att du inte längre finns här bland oss. Men det tänker jag inte göra. Jag tänker istället fokusera mig på alla bra och roliga minnen jag har tillsammans med dig. Minnen som jag alltid kommer ha och som jag vid flera tillfället tänkt tillbaka på med värme i hjärtat.
Minnen som när jag var mindre och kom till dig på sommaren, då drog jag alltid fram en balja och fyllde den med vatten och badade 2 små dockor som du hadde som vi barn fick leka med, jag minns hur jag alltid tvättade deras hår men tvålen vi fick och hur jag sedan torkade dom torra för att sedan börja om igen.
Minnen som då man med spänning stog otålig i köket och väntade på att dina kötbullar skulle bli klara, man väntade och väntade och så åt man alltid extremt mycket för dom kunde man aldrig få nog av. Och om det var någon annan där så krigade man alltid för dom, för dessa kötbullar var vekligen en favorit för hela släkten.
Minnen som alla gånger vi firade midsommar hos dig, hela släkten var samlad, även här var kötbullarna framme, glassen var kall, jordgubbarna var färdiga och väntade på att ätas. Och när vi skulle leka "så ska det skråla" och du kom på en låt så blev du alltid så glad så du viftade med armarna. Och var det så att du kände igen en låt men inte kom på vilken det var så utbrast du alltid "men åh, det är ju den här ju!".
Minnen som alla gånger när vi ungar har lekt i lekparken bakom ditt hus, och alla timmar vi har spenderat på den där snurr saken som ingen fortfarande vet det riktiga namnet på. Och att när vi alltid skulle till lekplatsen så sprang man alltid barfota mellan lekplatsen och ditt hus. Ont gjorde det alltid när man kom till gruset, men det var härligt ändå. För du bodde där, och man var hos dig.
Minnen som när jag var godis sugen och så fick jag alltid en tjugolapp så jag kunde springa till kiosken och köpa någonting gott för att sedan komma tillbaka och ALLTID fråga om du ville smaka. Ibland ville du men andra gånger så log du och skakade på huvudet och sa "nej tack, det är ditt godis, ät det du"
Dessa är bara några utav alla minnen jag har tillsammans med dig. Det finns otroligt många fler, men endel vill jag har för mig själv. Man kan säga att jag har dom som i en glasburk som jag plockar fram när allt känns lite extra tungt. Men det finns dock ett minne till och det är det alldeles speciella som jag aldrig någonsin kommer glömma bort:
Jag kommer ALLTID minnas hur mycker jag älskar dig och hur mycker du faktiskt betyder för mig. Eller hur mycker du muntrade upp mig och alltid visste vad du skulle säga när jag behövde prata. Jag kommer alltid minnas att du älskade mig tillbaka och att du alltid fanns där, så som jag försökte finnas för dig fast jag var så mycket yngre. Jag kommer alltid minnas hur stolt du var över mig och hur ofta du faktiskt sa det. Men mest av allt så kommer jag alltid minnas att du var min gammelmormor nu och för alltid.
Fotboll
Annars kommer det nog inte hända så mycket idag, jag känner att det bara är skönt också. När jag väl är ledig så vill jag bara ta det lungt eftersom det behövs! I morgon är det jobb igen fram till onsdag men sen är jag ledig :)
Nä, nu ska jag gå och se om man kanske kan få någonting i magen för att sedan kanske traska ut igen. Hejdå! :)
Jobba jobba jobba
Men sen så ska jag jobba på lördag och Måndag igen. Skulle egentligen ha varit ledig då men min chef kom och frågade mig så snällt så då kunde jag ju inte säga nej :P
Jag vet att jag skrev att jag skulle lägga in bilder, jag ska, jag gjorde bara inte det eftersom jag var tvungen att kasta mig själv i säng så chefen ringde och sa att jag var tvungen att jobba dagen därpå. Men dom kommer, i promise!
Nä, nu ska jag kolla en extra gång att jag har skrivit in allt i datorn som ska skrivas in. Och sen ska jag minnsan byta om och åka hem för att mysa med hjärtat mitt då jag inte har hunnit göra det så värst mycket dom senaste dagarna. Möjligt att jag kanske är här och kladdar sedan när jag är hemma också. Men tillsvidare, så säger vi hejdå!
Tji!
Jag trodde att jag skulle få sova.
Jag trodde att jag skulle slippa gå upp 04:30.
Tji fick jag, trött är bara förnamnet!
Fika med pappsen!
Sen efter körlektionen så ringde jag pappa då jag visste att han hade ett möte i tumba, och då bestämde han att jag skulle vänta på honom så gick vi och tog en fika innan han skulle iväg på mötet. Det gillas, det var extremt trevligt. Det var alldeles för länge sen jag och min pappa gjorde någonting liknande så det uppskattades verkligen :)
Annars har det inte hänt så mycket idag, jag vilade lite när jag kom hem och nu så ska jag sätta igång med städningen. Spelar ingen roll hur mycket jag än städar så är det lika dammigt 5 minuter senare, fattar inte varför..det är inte alls kul att ha det så. Jag orkar verkligen inte, vet inte hur jag ska göra för att det ska bli bättre.
Lite senare under dagen så hade jag tänkt lägga in lite bilder som jag har tagit under helgen, men det får bli efter städningen. Så om ni håller utkik så blir det bra! Nä, nu ska jag ta arslet ur vagnen och börja. På med musik och fram med dammsugaren!
Mat från donken
Jag börjar även bli otroligt nervös inför operationen, vet att det är lång tid kvar men det är klart att det är lite pirrigt för det. Idag skickade jag även in ett brev där jag skulle bekräfta att operationen ska bli genomförd den dagen och det var faktiskt någonting nytt, har aldrig varit med om det tidigare. Och då har genomgått ganska så många.
Nä, nu ska jag passa på att hoppa in i en dusch innan mamma och roger kommer tillbaka med maten. Dom är och handlar middag på donken! Det ska bli så otroligt gott, det var länge sen jag åt skräpmat och efter dessa dagar känner jag att jag verkligen är värd det :) Hejdå!
6 dagar i rad, igen!
Nä, nu ska jag gå och jobba vidare. Jag jobbar till 9 i kväll så om jag inte är för trött så kan det hända att det kommer ett till inlägg lite senare. Men det är inte säkert. Annars så mår jag okej, inte helt bra, men ändå okej.
Men men, nu måste jag gå. Men ni lär ju märka om jag kommer in senare och skriver eller inte. Hejdå!
-
And you can see my heart beating
You can see it through my chest
And I'm terrified but I'm not leaving
Know that I must must pass this test
So just pull the trigger
Only time will tell
det är ingen bra dag idag. Och känner då att jag inte vill skriva, inte just nu i alla fall.
Möjligt att det känns lite lättare senare, time will tell. Men nu, nu lägger jag ner.
Ultimata känslan är obeskrivlig
Jobbar imorgon också men då är det dagpass som gäller, sen efter det så ska jag hem och mysa med hjärtat då vi kommer vara hemma själva hela kvällen eftersom mor och far ska på något möte. Jag ser faktiskt fram emot det, det ska bli mysigt att vara bara vi och få ta hand om varandra. Tack Monica för kommentaren jag fick om att jag och R passar bra tillsammans. Det är många som säger det, och vi känner det även själva! Vi har en hel hög med människor som skulle dräpa oss om vi gjorde slut, haha! Men det är faktiskt härligt att känna att man hör ihop med någon, och framför allt när man har fått den ultimata känslan..att det är rätt!
Nä ni, nu ska jag kasta in mig själv i duschen och sen ska jag gå och sova. Kommer få somna själv idag då R är ute med några kompisar och har lite kul. Tror att dom skulle gå och köra lite basket, eller så hittar dom väll på något annat roligt :) Men jag återkommer i morgon mer fler inlägg och bilder om det blir några tagna. Godnatt!
Operation på gång.
Jag vet att jag inte har skrivit så mycket idag men jag har faktiskt inte varit hemma! Och har jag varit hemma så har jag bara suttit och ringt runt en massa. Det var meningen att jag skulle försöka prata med min chef idag då jag har fått en tid för operation nu, så den 11 maj rullas jag in i operationssalen. Sen ringde jag även till körskolan, så nu har jag bokat in nya körlektioner.
Och nu har jag äntligen fått in bilderna också, hittade först inte kamerasladden men efter mycket letande så låg den så fint där den skulle..det var bara jag som hade varit blind tydligen! Men det är lite synd att det inte blev fler än vad det var. Måste skärpa mig med kameran nu när det börjar bli sommar också, så att ni får se många fina sommarbilder!
Tyvärr så kommer jag inte skriva så mycket mer idag då jag känner att migränen sakta men säkert börjar komma fram, och det bästa man kan göra då är att duscha och sova..men funkar inte det så får jag ta min migrän medicin, då jag hatar att ta tabletter i alla dess former så väntar jag alltid in i sista sekund innan jag proppar i mig en massa läkemedel.
Så duschat har jag gjort, sängen väntar. Kanske kan man få älsklingen att massera mig också? Jag ska gå och lägga mig nu och testa om han går med på det. Jag ska försöka att skriva lite mer i morgon, hoppas att det är en solig dag i morgon också! Good night people!
Jag och mamma ligger och sover, båda lika trötta!
Och ja, jag bjuder på denna bild! :)
Bildregn
Här kommer nu lite bilder som jag sa att jag skulle lägga in. Insåg nyss att det dock inte är många, och att det inte är så bra kvalite på bilderna. Hann nämligen inte ta så många eftersom batteriet dog ganska så snabbt, men ni får nöja er med dessa! :
Som sagt, inte så många bilder, men dessa är bättre än ingenting. Tog tyvärr inga under själva basketen.
stjärna på himmelen
Farväl, jag saknar dig
Var orden som jag aldrig sa
Du finns så nära mig
I varje andetag
Som en sol som aldrig slocknar
Som ett liv som aldrig dör
Kan jag ana dig
En värld där utanför
Åh, stjärna på himmelen
Säg att vi ses igen
Säg att du väntar där på mig
När natten blir till dag
Ser jag ett ljus igen
Lyser på himmelen
I mina drömmar finns du här
Vi är för alltid
Gammelmormor du är min stjärna på himmelen.
Basket mitt i natten
Robin ramlade tyvärr och skrapade upp knät, så det var bara för oss att gå hem och så fick jag plåstra om honom och plocka ut lite små sten ur såret. Men man känner sig lagom snuskig nu för det var otroligt lerigt så jag funderar faktiskt på att hoppa in i en snabb dusch.
Jag känner även att det får räcka med inlägg idag, har skrivit mer än vad jag brukar. Om jag orkar så lägger jag upp bilder i morgon från idag också, men det är inte säkert. Måste i alla fall försöka komma ihåg att ladda kameran. Nu säger i alla fall jag godnatt och så syns vi i morgon igen.
Amazon i Heron City
Fy va mätt jag är! Har nyss kommit hem efter att jag och familjen var och åt på Amazon i Heron City!
För min del blev det revbensspjäll, pommes, BBQ sås, coleslaw och cola till det :)
Så, nu behöver jag inte äta på minst 1 vecka framåt! Men fy faan va mumsigt det var och mysigt också.
Men notan blev inte nådig alltså, vi var 4 stycken som käkade och det slutade på 864 kronor. Men maten var i och för sig värd det också. Nä, där blir det återbesök..helt klart!
Nu, ska jag fortsätta kolla på Andra Avenyn, jag höll på och titta innan vi åkte så jag ska se klart på det nu.
Känner att jag skulle vilja slänga mig i soffan och glo på någon film, men har ingen som jag känner att jag vill se.
Så vi får se hur det blir med den saken. Men jag kommer säkert in senare och kladdar ner något nytt inlägg. Det är bara hålla utkik :)
På återseende!
Solen lyser inom mig istället.
Solen skiner inte idag, idag är det snö men jag låssas att det är sol..
Som en vän sa "Låt solen skina inom dig" och det är precis de jag tänker göra.
För övrigt så är det inte mycket som har hänt idag, tankarna har snurrat på i vanlig ordning.
Jag ska i alla fall följa med hjärtat mitt till centrum snart, så jag får rensa huvudet lite.
Just nu sitter han och dansar i datorstolen till musiken som han spelar.
Ska kolla klart på Andra Avenyn avsnittet nu, och sen göra mig i ordning för att gå. Jag tror nog att jag
kommer in senare och skriver något, i alla fall om jag känner mig själv rätt.
Tack för alla kommentarer Monica! Dom värmde, det var kul att logga in och se 6 nya kommentarer!
Usch, hungrig är jag också. Så jag måste få någonting i magen också. Menmen, hörs senare!
Solen kommer tillbaka, så småningom.
Jag försöker sakta men säker ta mig tillbaka till vardagen,
det går sakta men snart är jag där.
Men varje gång som man skrattar och glömmer bort för en enda sekund, en sekund, så
får jag ångest och dåligt samvete. Jag borde inte skratta, när detta har hänt.
Jag vet att gammelmormor hade skällt på mig och hon visste att jag tänkte så,
så samtidigt som ångesten kryper på mig när jag skrattar så försöker jag vifta bort det.
Inte ens ett år gick det mellan farmor och gammelmormor,
vilket resulterar i att jag bearbetar 2 bortgångnar som båda gör minst lika ont.
Men som jag sa, sakta men säkert, en dag i taget. Men jag kommer alltid hata april månad.
Det soliga vädret hjälper till lite, det får mig att inse att livet är lättare, ibland.
Och att framtiden fortfarande finns där, även fast det händer saker som detta, och jag lär mig ännu att
framtiden skiftar i ljus och mörk nyans. Det kommer alltid gå hand i hand, men solen är där, och
den kommer tillbaka.
Precis som jag ska, jag kommer tillbaka, med små steg..
Slutligen, så vill jag tacka den person som gör att jag ser ljuset i den mörka tunneln lite tydligare. Roger, jag är så otroligt tacksam för att jag har dig vid min sida. Du tar emot allt skit och ändå låter du mig gråta i din famn och du fortsätter att klappa mig på huvudet och torkar mina tårar. Båda gångerna har du varit där för mig som en räddare i nöden. Jag vet att det inte är några problem för dig, för att som du själv säger "den man älskar bryr man sig om, och dig älskar jag otroligt mycket" och visst, det ligger någonting i det du säger. Men jag är ändå så otroligt tacksam och glad att jag har dig. Jag hoppas att du vet att jag skulle göra exakt samma sak för dig, flera gånger om och när som helst. Det jag försöker förmedla är hur mycket jag älskar dig, och uppskattar dig. Jag är lyckligt lottad som har dig vid min sida. Jag kommer aldrig lämna dig, och jag hoppas att du inte lämnar mig. Jag älskar dig så otroligt mycket så ord inte ens kan beskriva det.
Föralltid din / Bebis!
Det svider ordentligt..
Många tårar rinner för dig..våta kinder är det ända som gör att man faktiskt inser vad som har hänt. Jag kommer alltid älska dig och är extremt glad för dom fina minnen jag har tillsammans med dig. Det var inte din tid, men nu slipper du lida ♥
