- Estonia
- Varje dag är en gåva.
- Shine bright like a diamond.
Var på Previa idag och för första gången på väldigt länge så var jag nöjd och kände mig hörd och sedd när jag kom ut från läkaren. Jag var där för att jag har varit sjuk så mycket och inte fått någon ordentlig hjälp, förens nu.
Förklarade vad mitt problem är och när det började och hela historien. Har ju aldrig varit så sjuk som jag är nu och de på Previa förstog att jag inte kunde fortsätta ha det såhär. De reagerade också på att jag inte har fått hjälp, så nu blir det en ordentlig utredning.
Först och främst av hjärtat eftersom det var där allt började från den första början, efter det har det bara gått utåt och mer och mer delar av min kropp har gett upp. Immunförsvar har jag inte ens ett längre.
Massa prover är tagna, även sådana som man inte brukar ta. Det var en snabb visit hos läkaren då han egentligen inte hade tid men han ville träffa mig ändå. Där pratade vi lite snabbt om eventuellt ett 24-timmars EKG och även ett arbets - EKG. Får se hur det blir, ska tillbaka till honom nästa Onsdag. Jag är nöjd, jag skulle ju egentligen inte ha träffat honom idag, men bara de att han ville träffa mig en snabbis trots att han egentligen inte hade tid visar ju på hur duktiga de är.
Nu hoppas jag verkligen att vi får ordning på detta, för jag orkar inte längre. Jag gick ut därifrån med ett leende på läpparna, för att för första gången på längre kände jag mig betrodd och togs på allvar.
Hoppas att min kamp tar slut nu, för jag vill inte vara denna trötta, dystra och slutkörda Emelie som jag nu är. Jag vill tillbaka till mitt riktiga jag.
Förklarade vad mitt problem är och när det började och hela historien. Har ju aldrig varit så sjuk som jag är nu och de på Previa förstog att jag inte kunde fortsätta ha det såhär. De reagerade också på att jag inte har fått hjälp, så nu blir det en ordentlig utredning.
Först och främst av hjärtat eftersom det var där allt började från den första början, efter det har det bara gått utåt och mer och mer delar av min kropp har gett upp. Immunförsvar har jag inte ens ett längre.
Massa prover är tagna, även sådana som man inte brukar ta. Det var en snabb visit hos läkaren då han egentligen inte hade tid men han ville träffa mig ändå. Där pratade vi lite snabbt om eventuellt ett 24-timmars EKG och även ett arbets - EKG. Får se hur det blir, ska tillbaka till honom nästa Onsdag. Jag är nöjd, jag skulle ju egentligen inte ha träffat honom idag, men bara de att han ville träffa mig en snabbis trots att han egentligen inte hade tid visar ju på hur duktiga de är.
Nu hoppas jag verkligen att vi får ordning på detta, för jag orkar inte längre. Jag gick ut därifrån med ett leende på läpparna, för att för första gången på längre kände jag mig betrodd och togs på allvar.
Hoppas att min kamp tar slut nu, för jag vill inte vara denna trötta, dystra och slutkörda Emelie som jag nu är. Jag vill tillbaka till mitt riktiga jag.
- Natt/morgon tankar.
Varför är vi människor så besatta av att allt ska vara så perfekt och planerat. Varför kan inte vi bara göra det vi vill när vi vill, utan att tänka att man har en massa ansvar och en massa måsten. Varför är vi så rädda för förändringar och varför vill vi så gärna ha en stabil grund så fort vi blir vuxna. Varför måste man tänka på en massa saker som dessa trots att det kanske inte är vad man vill.
Kan man inte bara leva livet ett tag. Nej. För vi måste ha jobb t.ex. för att vi ska klara oss i livet - mat, hyra, försäkringar, räkningar, ja ni vet, allt sånt. Och har man inte räkningar, hyra och allt så måste man ändå ha jobb för att man ska kunna skaffa sig sådana saker!
Men vart längst vägen försvinner det som man egentligen vill. Vilken människa vill jobba mer än halva tiden av sitt liv, vilken människa vill känna sig tvingad till alla måsten och alla ansvar. Vi lever ETT liv och det livet ska man kämpa sig igenom istället för att njuta av det.
Och det verkar ju.. logiskt?
< 3 JANUARI 2013 >
God Jul & Gott Nytt År !
Så¨nu har jag sagt det, försent men jag har dock sagt det! :)
Sitter på jobbet just nu och slutar alldeles strax, skulle egentligen bara kolla in på aftonbladet men så kom jag och tänka på en sak. Det här med nyårslöften.
Jag vet inte hur många sådana man har sagt under mina ynka 22 år, och inte en enda har man kunnat hålla. Lame as hell, har ingen självdiceplin med andra ord. Så nu i år, innan nyår, så tänkte jag att jag inte ska ha något löfte i år. Utan jag ska ha "löftet" mer som en förväntning än ett löfte.Kanske låter rörigt, men om jag har det som en löfte så skulle jag bara känna mig tvingad istället och det är kanske därför det alltid spricker.
Så min förväntnig är att jag ska komma igång med träningen igen, efter den långa tiden som jag har varit sjuk så kom jag tyvärr ifrån det ganska så mycket. Så nu är det ju ett ypperligt tillfälle att satsa på det igen! Jag har även kommit på att jag har tränat fel också, jag har lyft vikter och haft mig men det är inte det jag ska göra. Jág ska sitta på cyckeln t.ex. och trampa tills jag får skavsår i rumpan! Jag ska stå på crossisen tills jag är svimfärdig och jag ska springa på löpbandet tills jag dör! Konditionsträning it is!
Nu ska vi bara se hur det går med denna förväntning också...
Så¨nu har jag sagt det, försent men jag har dock sagt det! :)
Sitter på jobbet just nu och slutar alldeles strax, skulle egentligen bara kolla in på aftonbladet men så kom jag och tänka på en sak. Det här med nyårslöften.
Jag vet inte hur många sådana man har sagt under mina ynka 22 år, och inte en enda har man kunnat hålla. Lame as hell, har ingen självdiceplin med andra ord. Så nu i år, innan nyår, så tänkte jag att jag inte ska ha något löfte i år. Utan jag ska ha "löftet" mer som en förväntning än ett löfte.Kanske låter rörigt, men om jag har det som en löfte så skulle jag bara känna mig tvingad istället och det är kanske därför det alltid spricker.
Så min förväntnig är att jag ska komma igång med träningen igen, efter den långa tiden som jag har varit sjuk så kom jag tyvärr ifrån det ganska så mycket. Så nu är det ju ett ypperligt tillfälle att satsa på det igen! Jag har även kommit på att jag har tränat fel också, jag har lyft vikter och haft mig men det är inte det jag ska göra. Jág ska sitta på cyckeln t.ex. och trampa tills jag får skavsår i rumpan! Jag ska stå på crossisen tills jag är svimfärdig och jag ska springa på löpbandet tills jag dör! Konditionsträning it is!
Nu ska vi bara se hur det går med denna förväntning också...
