Idag har det inte hänt mycket i mitt liv, dagen har varit ganska så tråkig.
Det som har varit mest spännande var väll att Ari, Turan och Sandra har varit hos oss och fikat.
Och eftersom det inte har varit så mycket idag så har tankarna snurrat på, rejält också.
Jag har många tankar om många olika saker, men tänker inte skriva om dessa nu, det skulle vara deprimerande att läsa för er.

Förövrigt så är det nyår i övermorgon (läs: i morgon) och vi har fortfarande inte bestämt vad vi ska göra, eller med vem/vilka eller vart vi ska vara.
Om jag känner mig och älskling rätt så kommer det bli en sista minuten grej, men det kan ju vara nice det med :)
Och med det nya året så kommer det bli endel förändringar - och jag SKA klara dom.

Vad som händer i morgon får vi se, har ingenting bestämt i alla fall.
Nu sitter älskling här brevid mig och petar mig i sidan, tror att han vill ha min uppmärksamhet så det är nog dags för mig att kasta in handduken nu. Kanske skriver innan jag går och sover också, om jag har något roligt att skriva det vill säga.

Om inte så säger vi:

Godnatt!

Idag vaknade jag av att mamma rusade in i rummet och sa:

"-Emelie! Fort, kom upp! Du måste hjälpa mig..vi måste gå över till grannen A. Det är något fel med henne! Hon ringe och sa att hon behöver hjälp!"

Eftersom jag var nyvaken så fattade jag inte ett skit av vad hon sa men jag förstog att någonting var på gång. Och jag hade hört att hon hade nämnt något om grannen A. Och då förstog jag att det var någonting som var fel eftersom hon precis har haft en vänstersidig stroke.
Så jag och mamma kastar på oss kläderna och springer över till henne.
När vi kommer in så sitter hon naken på badrumsgolvet och är jätte yr, så jag frågade vad det var som hade hänt och pratade lite lungnande med henne medans jag kollade puls och lite sånna saker. Då berättar hon att hon hade spytt blod.

Jag går då och kollar om hon verkligen hade gjort det, och jajjamensan där låg en stor pöl med blod på golvet. Så jag bad mamma ringa efter ambulansen direkt. Mamma visste inte riktigt vad hon skulle göra för hon var så uppstressad så hon gjorde som jag sa. Jag misstänkte i och för sig att det var en biverkning efter hennes medicin eftersom hon äter blodförtunnande, och då kan man få blödningar i magen.

Vi klädde på henne (såklart) lite sakta så hon skulle vara klar tills ambulansen skulle komma. Och så lät vi henne ligga kvar på golvet för jag tänkte att om hon svimmar så ramlar hon i alla fall inte. Och medans vi väntade så kollade jag pulsen regelbundet.

Ambulansen kom till slut och de beslutade att hon skulle få åka med in för att vara säker, men vi nämnde även att hon äter blodförtunnande så att de skulle veta om det.

Sen nu för någon timma sedan så fick vi ett sms av grannen A's dotter där det stog att det var en biverkning från medicinen och att hon var hemma och mådde bra nu. Så, det känns härligt att veta. Och så tyckte tydligen A att jag hade gjort ett bra jobb och mamma var tydligen tacksam över att jag var med också, enligt henne så lugnade jag ner både mamma och A, haha!

Visst är det bra att vara undersköterska ibland?! ;)

Sitter och lyssnar på en massa roxette låtar och det är sjukt hur bra dom faktiskt är. Jag vet att dom inte är nya direkt, men när jag hörde dom som mest så var jag inte gamal och kunde inte engelska så jävla bra. Jag har bara en massa minnen om dom låtarna, och det är att pappa och mamma satt och spelade dessa låtar högt som satan på stereon hemma och jag fattade inte DÅ vad det var som var så bra med dom. Men nu förstår jag, jag förstår vad det var som gjorde att mamma och pappa lös upp som strålar när dom lyssnade på dessa låtar. För nu sitter jag här, 19 år och gör exakt likadant. Jag lyssnar ler och blundar. Tummen upp för roxette.




My Papa told me to stay out of trouble
When you've found your man, make sure he's for real
I've learnt that nothing really lasts for ever
I sleep with the scars I wear that won't heal
They won't heal

'Cause every time I seem to fall in love
Crash! Boom! Bang!
I find the hope but then I hit the wall
Crash! Boom! Bang!
That's the call, that's the game
And the pain stays the same

I'm walking down this empty road to nowhere
I pass by the houses and blocks I once knew
My mama told me not to mess with sorrow
But I always did, and Lord, I still do
I'm still breaking the rule

Jag är så otroligt trött numera, jag förstår verkligen inte varför. Jag har börjat gå och lägga mig relativt tidigt och går upp ganska så tidigt. Men ändå så känner jag mig aldrig riktigt utvilad längre. Kan det vara för att jag tänker och oroar mig för saker för mycket? Kan det vara som så att problemet ligger i mig och min hjärna?

Men jag vet, eller hoppas i alla fall att det kommer förändras sedan när jag böjar med mitt nyårslöfte. Tänker dock inte säga vad det löftet är, det är min hemlighet. Endast Roger som vet, och så ska det förbli. Vill veta om folk kommer märka utan att jag säger. Och sen är det lättare att hålla om ingen vet, jag har fått för mig det i alla fall.

Jaja, jag ska snart gå och lägga mig i min renbäddade säng. Känner att det behövs, hoppas att jag inte är lika trött i morron. Om jag orkar så skulle jag nog kanske vilja gå på en skön, lång promenad. Vi får se, det kanske gör att jag blir lite piggare också.

Äsch, nu ska jag kolla runt lite mer på datorn. Får se om jag slänger in något mer inlägg idag. Tror dock inte det, but you never know! Om inte så säger jag god natt nu!





                                                     < Now playing : Roxette - Listen to your heart. >

Kom hem från Harry och Mona för inte så länge, vi hade en liten "minijul" och delade ut julklappar och fikade lite. Jag och roger fick nya sängkläder så när man kom hem så var det ju bara att börja städa så man kunde bädda rent :)

Så, det är det jag har gjort idag..fikat, städat och bäddat rent. Ska snart försöka få någonting i magen också. Men först blir det nog lite sims 3. Haha, har blivit värsta sims nörden! Nu vet ni lite vad jag har gjort idag i alla fall.
Jag återkommer nog kanske lite senare, om jag har någonting att skriva dvs.

Hejdå!

Puh!
Julen har varit fullt upp!
På Julafton så firade jag mamma, pappa och älsklingen själva hemma med god mat och massa paketer och KALLE såklart..men gillar fortfarande inte att det inte är Arne som är värden menmen.

Sen på juldagen så jobbade jag kväll så det hände inte så mycket mer den dagen, var extremt trött när jag kom hem dock..sov inte så många timmar den natten heller men jag fick skylla mig själv :)

Idag har hela familjen varit hemma hos mormor och ätit julmiddag och träffat släkten lite. Det var ganska så trevligt faktiskt, sen fick jag ju träffa Mi och Fjant också som numera bor i Östersund.

I morron så ska vi till Harry med familj och fira ytterligare en "minijul" , det känns som om detta rännande aldrig tar slut :P. Nu har ni fått en liten uppdatering i alla fall. Orkar inte skriva så mycker mer nu. Ska snart kasta mig och hjärtat i sängen. Detta får räcka för tillfället, god natt! -_-



( min! min! min! <3 )

Nu är vi i familjen Lindholm/Sellström/Attermalm redo för julen så det bara skriker om det! Jag ska förklara varför i bildform:


Vi har bakat peppisar:




Vi har bakat lussebullar:






Vi har byggt peppishus, glömde dock ta bilder när vi gjorde det:




Och julgranen är uppe med julklappar under sig. NU väntar vi bara på att tomten ska komma och knacka på dörren :)

Ibland kan man ju undra om jag och älskling verkligen är 19 år gamla. Haha! Anledningen till att man kan undra är för att vi har precis tinat upp efter att vi har varit ute och åkt pulka i 3 timmar och satan va kallt det var! Men man kan ju inte låta bli, inte nu när det äntligen är så mycket snö. Det vore dumt att inte ta tillfället i akt och faktiskt ha kul denna vinter istället för att klaga på hur kallt det är. Jag tycker om snön, det är då man faktiskt får vara barn igen och leka som fan! Jag tycker alla borde göra som vi, även dom vuxna. Det ger lite glädje och ljus i vardagen. Så nu har vi precis duschat och hängt alla blöta kläder på torkning, nu är det sängen och täcke som väntar på oss! Tog lite bilder medans vi var ute så jag tänkte lägga upp dom nu :)

Båda såg ut som två snögubbar när vi kom hem och kalla som aldrig förr! Men kul hade vi, och det är ju faktiskt det som räknas. Jag är stolt över att jag fortfarande har barnasinnet kvar och tycker faktiskt synd om de människor som också vill men inte vågar för att de anser att de är "för gamla". Enligt mig så är ingen för gammal för att ha kul. Så, ut i snön med er och ha roligt medans den finns här i vårat vackra land!

Årets Lucia firande på tven var faktiskt kul att se. Det var någon slags musikskola som hade hand om det detta år. Jag gillade hur dom gjorde det på ett elegant och lungt sätt men att det även svängde i vissa låtar, och så var det ju en låt som dom hade gjort om själva också! Och lucian, hon var verkligen fin när hon stog där med ljus i sitt hår och hadde världens leende på läpparna. Det roligaste är att jag vet hur hon kände sig, jag har också stått sådär en gång i tiden. Och man kan inte sluta le. Visst "min" kör som jag hade bakom mig var ju inte riktigt lika stor men jag vet ändå hur den känslan känns! Och just i det speciella, och fångande ögonblicket så känns allt så fint och underbart. Och sen är det ju svårt att inte få rysningar med alla brinnande ljus och julsånger, även om det är snö eller inte så är det just i det ögonblicket som jag i alla fall får julkänsla!

Det är kanske inte så jätte bra bilder, men det är endå ett bevis på att jag blev vald ;) Och förresten, om det var någon som missade årets lucia firande så finns det att se på SVT PLAY. Godnatt!

Grattis på födelsedagen älskade pappa! Jag älskar dig <3

Jag känner för att gå ut och festa, det var riktigt länge sen. Det är nästan så jag känner mig som en 90-åring som sitter hemma och stickar istället för att vara den 19-åringen jag är, som borde vara ute och leva livet. Visst, jag är kanske inte som alla andra eftersom jag inte dricker varje helg eller för att jag inte dricker så att jag spyr! Men det är jag ganska så stolt över!

Idag har det iallafall inte hänt så mycket, har spenderat min dag med min älskling. Bara han och jag hela dagen, en riktigt mysig dag faktiskt. Sen att jag fick migrän och ont i magen var väll kanske inte det roligaste men äsch. I morgon så vet jag inte vad som händer. Skulle behöva komma iväg till skärholmen och köpa lite julklappar men är så seg så det känns som om jag inte orkar. Har kommit upp i den åldern då man tycker att julen är lite överskattad. Men den kan även vara mysig :)

Sitter och kollar på Andra Avenyn just nu och pappa och Roger sitter och spelar tillsammans! Jag tycker att det är otroligt kul att pappa och älsklingen min går bra ihop, dom hade lika gärna kunnat gå varandra på nerverna. Och mamma och Roger går också otroligt bra ihop, hon är så stolt så över sin svärson! Haha, hon säger inte Roger till honom längre utan oftast så blir det att hon kallar honom för svärson :)

Nä, nu ska jag kolla vidare på Andra Avenyn och sen ska jag väll försöka gå och lägga mig ganska så tidigt idag. Och du hjärtat, hoppas du kommer ihåg vad jag sa till dig igår. Det jag sa menade jag verkligen och jag vill det så innerligt. Jag älskar dig!

Godnatt världen! Hoppas att alla som läser min blogg (vilka ni nu är, kan ni inte kommentera ni som läser) också mår bra och har haft en bra dag idag! Hejs!

Och dig saknar jag så att det gör ont på alla sätt som går, behövde jag prata så visste jag alltid vart jag kunde vända mig. Längtar tills jag får träffa dig min älskade ängel <3

Blogg lusten ligger nere på botten igen, känns som om jag inte har någonting vettit alls att skriva om. Och har man ingen vettigt och kul att skriva om så känns det som om det inte är värt att skriva någonting alls! Men jag vill, jag tycker om att skriva..när jag har någonting att skriva om. Jag älskar't! Hoppas verkligen att lusten kommer tillbaka, men det gör den nog. Sånt brukar gå i perioder.

Nåja, jag kämpar på med livet. Jag kämpar på jobbet, och det har jag fått bevis på också! Chefen är jätte nöjd och enligt henne så är kollegorna det också, härligt! Men även om jag trivs som fisken i vattnet på Huddinge så skulle jag verkligen av hela mitt hjärta ha ett heltidsjobb. Så man kan börja på sitt liv och börja ha något eget att ta hand om och så man tillslut kan börja med en egen familj. Men det tar tid, jag vet det. Det är bara jag som är ivrig och vill en massa. Men jag får försöka ta ett steg i taget, spelar ingen roll om det är ett litet, hellre ett litet steg fram än 2 stora bak. Försöker tänka så.

Ska sluta skriva nu, allt blir bara till en soppa, misstänker att det inte kan vara så kul att läsa. Men det är MIN blogg, och jag skriver vad JAG vill skriva. Det är MITT sätt att få ur mig saker och ting. Och all läsning kan inte vara "glada tankar" för livet är inte en dans på rosor. Så, när jag skriver sånt här så kan man inte säga att det är ledsamt..för det kallas livet, och livet har sina motgångar, det är dom jag vill tro att man blir starkare av. Här sätter jag nu punk .