Midsommar. Ger mig både bra och dåliga minnen, minnen fylda med ångest men även sånna som står mig varmt om hjärtat. Det har gått två år i dag sen allt med mister x började..två hela år. Om man hade kunnat gå tillbaka i tiden så hade jag skippat vissa saker som jag gjorde. Men samtidigt så har jag vuxit som människa, det skulle jag nog inte ha gjort annars.

Jag saknar vissa saker under denna tid, saker som inte finns i mitt liv i nuvarande läge. Saker som all skratt, glädje och mystik som jag hade då. Men samtidigt var det så mycket som bara bröt ner mig bit för bit. Men det visste jag inte då, det är sånna saker som jag har insett nu i efterhand när allt är över.

Och dig mister x - dig tycker jag bara nästan synd om. Till skillnad från mig så lever du ditt liv i en enda stor fet lögn.

Men om man ska tänka nutid så är jag nöjd, verkligen. Alla upplever något speciellt i sitt liv och det där var mig speciella sak. Kanske var det bra att allt gick som det gick, för om det inte hade blivit som det blev så skulle jag kanske inte ha det så bra som jag har det nu. Jag håller på med körkortet, jag tar tag i saker och ting på ett annat sätt nu än då, jag har mitt underbara förhållande med en underbar person, jag har mina kompisar, jag har mitt liv!



/Spido!