Har ni någon gång haft den där tomma känslan i bröstkorgen? Att det känns som om hela bröstkorgen är alldeles tom, precis som ett svart hål och som att bröstkorgen trycks in mot lungorna. Det är den värsta känslan som finns, man vet inte riktigt om man ska skratta eller gråta. Men man vill slå något så hårt så att knogarna krossas och lite till. Man vet inte riktigt vad man ska göra med sin kropp eller hur man ska ageera, man vill bara springa tusen mil men man vet att man ändå kommer ha en massa agressiv energi kvar i kroppen. Vad gör man då egentligen? Hur får man bort detta obehag när man inte vill gråta för man vet att känslan får näring genom det och blir bara större och större. Svart hål.