"Jag är faran som lurar i natten" Haha, så brukar min pappa hoppa in på morgonen och säga. Omogen pappa eller bara allmänt skön? Vet inte riktigt varför jag kom in på det. Tror att det har med och göra att jag satt och tänkte på att jag oftast skriver på kvällarna eller mitt i natten. Kanske borde vara jag som hoppar runt i kallingar och säger så medans jag har en handduk runt halsen och leker att det är min mantel!

Jag har kommit tillbaka till livet nu. Jag känner att det går framåt. Visst finns saknade där fortfarande, men jag har bestämt mig för att koncentrera mig på det roliga och de fina minnen från vår tid i stället. Men det känns, visst gör det, det. Och jag räknar inte med att saknaden ska försvinna heller, för det gör den inte. Men jag kan dock lära mig att leva med den. Det var inte detta jag egentligen skulle skriva om, men eftersom Monica frågade hur jag mår efter allt så passade jag på att skriva lite om det :)

Nåja, idag jobbade jag förmiddag. Och det var EXTREMT mycket att göra, egentligen vill jag inte klaga på det för jag gillar när det är mycket att göra. Tiden går så mycket fortare då. Och till skillnad från många människor så VILL jag verkligen jobba för mina pengar, jag vill känna att jag faktiskt har förtjänat dom. Om jag hade haft ett jobb där man bara satt och glodde på Tv:n och käka chokladpraliner så hade jag dött. Det är inte riktigt min grej. Nä, fart och fläkt ska det vara!

För övrigt så fick jag hem nya papper från St:Göran idag, IGEN! Så den 25/5 klockan 09:30 smäller det. Och nu ringde jag faktiskt och kollade så det inte skulle bli en massa strul den tiden också, för det orkar jag inte med. Nu vill jag faktiskt få den här gjord så man kan leva som en vanlig människa sen. Är så himla rädd för att det kommer vara en sjukt smärtsam process bara. Och som ni vet så kan jag ju ha sjuka tankar ibland. Och en tanke som har slagit mig är att tänk om jag är hemma själv någon dag efter operationen och behöver gå på toaletten. Ner på toastolen kommer jag nog alltid, men tänkt om jag INTE kommer upp där ifrån. Vilken panik! Där kan ju jag sitta liksom! Haha. Och sen när jag oroat berättade denna oro för min kära familj så sa dom bara "aa, men då är du ju på rätt plats i alla fall" ! Haha, vilket stöd man får va ;)

Nä, nu ska jag gå och lägga mig. Upp tidigt och baka kladdkaka i morgon för vid 14.00 får jag finbesök ;) Ska dricka latte och mysa med mina guldklimpar! Återkommer mest troligtvis i morgon. Om jag överlever natten, R har nämligen vräkt i sig vitlök och chili.. bara saker som hans mage inte gillar. Jag behöver ju inte vara orolig över att jag inte kan somna - jag kommer somna vare sig jag vill eller inte av hans gaser ;)