Hur länge ska man låtsas som om allt är ok? Hur länge ska man bita ihop innan man inte orkar längre? Jag ler på utsidan, men på insidan skriker jag. Det är mörkt nu, det är för mycket komplicerade saker på en och samma gång. Jag trode att jag var stark som person, men skenet bedrar...tydligen. Jag vet inte hur jag ska lösa allt, är det ens min uppgift att lösa allting ensam? Nej. Men det är bara jag som bryr mig.

Pressen är stor, från alla håll och kanter. Jag önskar att man kunde försvinna ner i ett hål i marken. Inte för evigt, men bara ett litet tag. Tills allting är okej igen. Något som är plus är att vikten är påväg ner, dock inte på rätt sätt..tyvärr. Men jag orkar inte bry mig. Jag har så mycket saker som svävar i huvudet, runt och runt och runt.

Jag Orkar Inte.

Snälla gud, om det nu är som så att du finns. Hjälp mig?